Tisdag 28 juni 2011

Har bäddat ner mig i bäddsoffan för att läsa lite. Om jag orkar. Katten ligger med svansen över nos och ögon. Trött han med tror jag.
Av någon anledning är jag just nu konstant trött. Varför? Kan det vara på grund av väder? Eller bara allmänt utmattad? Min psykolog har just nu två veckors semester. Men inte slipper man undan hemuppgifter! Fick fyra alternativ att välja mellan. Varav två var typ NEJ. Kommer få hjälp av en vän med detta. Usch ja.

Det var några dagar förra veckan som jag blev helt förvirrad. Kändes som jag ställdes inför en massa prövningar hela tiden. Dom bara östes över mig. Det kunde vara flera gånger på en dag. Till slut trodde jag att jag skulle få total panik. Vad var det som hände? Det var prövning efter prövning.
Eller hur var det nu med det? Är det Gud som utsätter en för prövningar? Eller inte? Hmm. Om ja - varför? Hur mycket ska man orka ta? Utan att falla.

Ont!!

Jag har så grymt ont i mitt huvud. Hela helgen har gått i vilans tecken i mörkt vardagsrum. Igår gick jag inte ens ut. låg i bäddsoffan med min spik-kudde. Sov lääänge på morgonen och fortsatte sova under dagen. Kändes som en konstig dag men behövlig. Puh var också helt trött och sov hos mig i soffan. Idag har jag ialla fall varit nere och handlat. Och sen var jag faktiskt nere och tränade en stund på bandet. gick och sprang lite där. Skönt.
Men jag vet inte vad jag ska göra med min skalle!! Det gör ont och jag mår illa från och till. Häromdagen var jag helt yr och konstig. Knepigt värre!!

Minnesbilder

Ibland så dyker det upp en massa minnen. Utan att jag kanske tänker på det egentligen. Vissa situationer känner jag så väl igen från sjukhus-tiden till exempel. Häromdagen satte jag mig i en fåtölj vid en samling på jobb. Det låg en kudde i vägen som jag tog och hade i mitt knä eftersom jag bara efter en liten stund skulle resa mig igen. Bara den korta lilla scenen i mitt liv väckte minnen och känslor.

En exakt likadan kudde höll jag i mitt knä eller famn när jag var i Stockholm. Kudden som är formad som ett hjärta och har ärmar som sticker ut. ( från IKEA ). Jag hade både hjärtat, solen och stjärnan i dessa kuddar och en av dom fick alltid åka med. På våra samlingar och fikastunder i Stockholm hade jag alltid den i min famn. La den i mitt knä när det var fika och hade fikat på den. När ångesten sen kom kunde jag hålla den i min famn och hålla i kuddens händer.

Sanningen om Anna

Om mitt liv då - med anorexi o självskadande och mitt liv nu då jag kämpar med att ta mig ur det helt och hållet.

RSS 2.0