30 juni

Varför är man aldrig nöjd med saker man gör eller hur man ser ut? Vad är det som gör att man verkligen inte tror på sig själv? Att man inte duger. Varför skulle just JAG vara sämre än andra? Fulare, tjockare, sämre människa....
Hur ska man få rätt på det? Usch, det är så fruktansvärt komplicerat. Tänk om man bara kunde knäppa med fingrarna så är allt bara superbra direkt.

En sak som gjorde mig upprörd imorse när jag satt på bussen var en liten sak i tidningen. Det stod om den polis som nu är i rättegång för sexuella övergrepp. Just ordvalet: Våldtäkt av NORMAL grad. Finns det en normal grad av våldtäkt?? Nä, fy!! Det gör det verkligen inte. Jag blir bara så arg. Och sen står det att han såg utmärglad ut efter tiden i häktet och det lät som att det skulle vara synd om honom. Aldrig att det är synd om en sådan människa! Hoppas han får ett ordentligt straff för det han gjort. Det kan jag tyvärr inte säga att personen som utsatte mig har fått.

Så det har varit en intensiv, tuff dag på många sätt. Dels röstkursen och även massa tankar.

29 juni

När jag läser i mina dagböcker finns det många saker som hela tiden återkommer. En av dom sakerna är bland annat valet av mat. Först blev det att känna efter hur jag kände mig och sen utifrån det kunde jag bestämma mig för vad jag skulle äta och om jag skulle äta. Var det en dag som kändes okej fanns det ju lite mer utbud som jag kunde välja mellan. Annars blev det så himla klurigt och ångestladdat att jga inte visste vart jag skulle ta vägen. Detta kunde ju svänga som bara den från den ena sekunden till den andra. Ibland hängde jag inte med själv. På morgonen kunde det ju kännas rätt okej. Jag hade antagligen kollat vikten först och sen utifrån det bestämt mängd av mat. men sen när timmarna gick så skena tankarna iväg. Jag fick genast för mig att jag hade ökat massor i vikt för att jag ätit och druckit någon måltid. Och då rasa ju alla mina planer ändå, var ju inte så lönt att planera egentligen. men jag var ju tvungen att ha kontrollen. Och alla dessa fruktansvärda tvång när det gällde allt. Tvång vid vägning. När jag klädde mig, åt, gick, sov, stod, satt....fattar inte vart alla tokiga saker kom ifrån. Det enda jag kan skylla på är att jag inte åt. När jag inte åt fick jag så totalt tokiga tankar. tur man blir något klokare när man käkar som man ska, hihi.

Jag kan idag både känna och komma ihåg hur det var då. Ändå känns det så otroligt overkligt. Hur orkade jag? Hur orkade andra? Dom som stod bredvid. Jag var ju i det hela tiden så jag märkte ju inte när jag spårade ur totalt i mina tankar. Det är så jäkla skrämmande vad man kan driva sig själv till. Ja, fy fan. Men det viktiga är att komma ihåg att det går att bli bra! Man kan ta sig ur det. Det är svinjobbigt och supertufft!! Men det är värt det!! JAG LOVAR!!

28 juni 2010

Måste ju berätta om denna dagen idag. Det är måndag och sista veckan i juni, har gått så oerhört fort. Men det är skönt just nu. Då går ju sommaren fort, hihi. Jag är ju så knäpp att jag inte gillar sommaren. Men men. idag började den kurs jag ska gå på denna vecka. Det är på Fridhems Folkhögskola i Svalöv utanför Landskrona. Var jättenervös igår och visste ju inte alls hur det skulle bli. Dagen började väl inte så jättebra och jag blev ännu mer nervös för hur dagen skulle sluta. Men det har ju gått bra.
På vägen till bussen imorse trampade jag rakt över en karta med tabletter som jag absolut kände igen namnet på. Det första jag gjorde var att slänga dom i en papperskorg. Vet att jag egentligen skulle lämnat in dom på apoteket men kände att det inte riktigt skulle fungera. Varken för mitt psyke eller rent tidsmässigt idag. Självklart kom det gamla tankar som talade om för mig att jag skulle ta med mig dom. Dom blev som starkast när jag slängt dom och jag hade gått en bit. Skulle jag gå tillbaka och plocka upp dom? Vad skulle jag göra sen då? Skulle jag ta en? Skulle jag ta MER än en? Jag är självklart tacksam att jag gick på min första känsla - göra mig av med dom innan dom kom i orätta händer!! Tänk om ett barn eller ett djur fått tag på dom. Det hade nog inte slutat så jättebra. Men jag är nöjd med mitt beslut :)
Sen var det fullt ös hela dagen. Kursen jag går på är en röst-kurs. Både tal och sång. Helt underbart kul. Och jag har hela veckan kvar som jag ska spendera där. Eller ja, inte över helgen. Men till fredag. Jag blir då bortskämd med härlig frukost och fin lunch på skolan. Och även fika på förmiddag och eftermiddag. Not bad at all!

Sanningen om Anna

Om mitt liv då - med anorexi o självskadande och mitt liv nu då jag kämpar med att ta mig ur det helt och hållet.

RSS 2.0