Det negativa med att ha långa uppehåll i skolan är att ångesten för skoldagarna blir större.

Vi har föreläsningar typ en vecka i månaden och sen hemstudier.

Har gått bra än så länge.

Men jag ser ett mönster i att när det är skol-vecka så ökar stress och ångest.

Kanske inte så konstigt egentligen.

Fast om det hade varit föreläsningar väldigt ofta hade jag väl varit stressad och haft panik för det.

Aldrig blir det lagom.

Eller jo det blir det kanske.

Bara det att jag inte riktigt lärt mig att hålla saker på en lagom nivå.

Går totalt upp i spinn att allt ska vara perfekt och är rädd att misslyckas.

Denna biten jobbar jag ständigt med.

Men det är jag nog inte alls ensam om.

 

Nu till nästa rubrik!

Middag och mat.

Jag har ju som jag sagt tidigare börjat laga mer mat än njag nånsin gjort tidigare.

Det enda är att jag har dåligt med idéer.

Känns som att det blir samma hela tiden.

Men sen är det ju inte kul att laga till sig själv.

Den stora skillnaden jag kan se är att det är inte maten i sig som är jobbig.

Numera är det ett mera "vanligt" problem som väl dom flesta sitter med.

Vad ska jag äta idag?

Inte kul att laga till sig själv....

Det är så himla skönt att kunna vara så pass fri med maten som jag faktiskt är nu.

 

Det som däremot gör ont i mig är att jag hör fler och fler som är sjuka.

Och som dessutom är yngre och yngre.

Vad händer med barnen idag??

Hur kan barn drabbas av nåt som förgör kroppen och själen?

Jag blir så arg och ledsen.

Blir tyvärr inte bättre heller av att höra hur vården fungerar i många fall.

Katastrof!!